Jag har läst Larry Brooks bok Story Engineering, och fördjupat mig i delen som handlar om dramaturgi. Berättarstrukturen är en slags planritning och bygger på Syd Fields treaktsstruktur för film.

Larry Brooks har anpassat strukturen genom att dela upp akterna till fyra, genom att mittenakten delas i två. I dag går jag igenom akt nummer två.

Akt 1) Montering (20-25% av bokens innehåll)

Akt 2 ) Respons (20-25 % av bokens innehåll)

Akt 3) Attack

Akt 4) Upplösning

Varje akt innehåller 4 unika kontext och innehåller scener som drar åt samma håll, har en mission, ett mål. Men ingen akt klarar sig utan de andra, eller kan stå för sig själv. Akterna följer en ordning och kompletterar varandra.

I berättarstrukturen ingår också 2 viktiga vändpunkter, en mittpunkt och 2 pinch points.

Berättarstrukturen enligt Larry Brooks del 1
Berättarstrukturen enligt Larry Brooks del 3
Berättarstrukturen enligt Larry Brooks del 4

Jag gillar den här boken och hur författaren lägger fram strukturen. Även om texten ibland kan bli tjatig och många gånger upprepar sig. Det är nästan som om författaren försöker övertyga läsaren om hur rätt han har. Vilket är onödigt eftersom vi ju redan köpt boken och är redo att bilda oss en uppfattning.

Många gånger har jag undrat över vad det är som gör en film eller en bok spännande. En del svar har jag fått efter att ha läst boken. Nu ser jag filmer/läser böcker på ett nytt sätt genom att jag försöker identifiera viktiga ställen. Alltså vändpunkterna, mittpunkten och eventuella pinch points. Det är ganska intressant att se när mallen följs eller när den inte gör det.

2) Responsen cirka 20-25 % av storyn

I första delen av strukturen så monterade man upp storyn och avslutade med en viktig första vändpunkt som satte igång det hela. I denna del kommer responsen på den konflikt/utmaning som fanns i vändpunkten.

Nu är huvudkaraktären inte längre ett föräldrarlöst barn (orphan). Brooks kallar huvudkaraktären för the wanderer. Han syftar på att huvudkaraktären vandrar omkring och söker svar på hur han ska agera eller reagera på konflikten/motståndet som dök upp i den första vändpunkten. Och han är i rörelse hela tiden. Han springer, analyserar, planerar och observerar. Innan han går in för en attack.

I mitten av del 2 ligger en pinch point. Jag har inte lyckas översätta den på ett bra sätt. Någon som har ett förslag? Pinch pointen är inte absolut nödvändig som vändpunkterna och mittpunkten. Men den är en slags trigger som förbereder mittpunkten som kommer i slutet på denna del. Det kan vara en kort scen som visar hur antagonisten förbereder sig på morgonen (innan han rånar banken). Eller en bild på den otrogna frun i armarna på hennes älskare. Enkelt och direkt, men effektivt. En scen som gör att storyn sjunker än djupare.

Mittpunkten, en slags katalysator

Mittpunkten är en viktig milstolpe och den kommer i slutet på del två.
 Här introduceras ny information som för storyn in i en ny riktning. Storyn fördjupas och huvudkaraktären får en större förståelse för vad som är på gång. Brooks ger ett exempel: Vid den första vändpunkten fick huvudkaraktären reda på att frun är otrogen. Men i mittpunkten kommer ytterligare en dimension: Den hon är otrogen med är hans egen bror och den som stöttat honom under denna svåra tid! Då blir det plötsligt mer komplicerat, och ökar på spänningen.

 

7 thoughts to “Berättarstrukturen enligt Larry Brooks del 2

Leave a comment

E-postadressen publiceras inte.