Jag har inte möjlighet att skriva särskilt mycket under semestern. Bara små stunder då och då lyckas jag komma ifrån, men de stunderna upplever jag som stressiga för just när jag börjar sjunka in i berättelsen – tvingas jag avbryta. Det blir tröttsamt och frustrerande efter ett tag eftersom det går åt väldigt mycket energi när jag skriver, och är den som skapar texten från noll. Jag lägger ner otroligt mycket fokus på bokmanuset och om jag inte kan göra det utan avbrott, är det bättre att inte skriva.

Samtidigt vill jag inte förlora berättelsen som finns där. Jag vill inte att den ska stelna i tanken och förtvina. Därför behöver jag hitta ett sätt att hålla den vid liv.

Så här gör jag:

Läs. För mig fungerar det att bli avbruten när jag läser utan att jag känner frustration. Det är lättare att komma tillbaka till boken, jag får ju berättelsen serverad och är inte den som skapar den. Läsningen inspirerar mig och jag kommer ofta på idéer under läsningen. Just nu läser jag Patient 67 av Dennis Lehane, som har en väldigt bra story.

Skriv ner idéerna. Själv använder jag min kära mobil där jag skriver ner varje idé, tanke eller stycke av en dialog som dyker upp. Men det fungerar lika bra med ett litet block. Häromdagen slutade min mobil fungera och innan jag mindes att jag mejlat mig själv alla noteringar i mobilen – upplevde jag en känsla av panik. Så se till att ha dem på ett säkert ställe!

Skriv en berättelse om berättelsen. Låter konstigt kanske. Men jag har under dessa dagar skrivit bakgrundshistorien till min berättelse som en egen berättelse. Mycket som finns i denna berättelse är sånt som inte kommer att finnas i manuset, men jag tror att manuset får ett större djup när man jobbar på det här sättet. En del av det jag skrev kommer jag dessutom kunna använda i manuset  🙂

Läs på om det du är osäker på. För mig är själva berättarstrukturen ett mysterium som hela tiden ger mig nya idéer och samtidigt skrämmer mig de dagar jag känner mig osäker. Därför läser jag blogginlägg eller från faktaböcker och lär mig mer om hur jag bygger upp berättelsen. Det finns alltid någonting man behöver lära sig mer om så det kan vara en bra idé att göra det när man inte kan skriva.

Så jag tror att det går att hålla liv i skrivandet även om man inte skriver. Samtidigt tror jag det är viktigt att inte känna dåligt samvete. Det finns en tid för allt. Semester är bra, jag behöver semester, det behöver alla! Det är viktigt att tillåta sig själv vila för att låta kreativiteten blomma 🙂

Sen fortsätter man att skriva.

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte.