Igår började jag min utbildning för att bli lektör! Under sex månader kommer jag att lära mig allt om hur man blir en bra lektör. Så jag kommer att plugga samtidigt som jag fortsätter att skriva på manuset.

Det blir en hektisk men spännande vår! Jag känner det.

Sånt jag arbetar med just nu gällande min text, är att ge hela manuset samma behandling som jag har gett början av den. Det är naturligt att man satsar mer på början av ett manus, på de allra första kapitlen. De är ju det första ett förlag läser och måste vara bra, lockande och ge lust att läsa vidare.

Risken är att resten av manuset inte får samma omsorg, eller samma djup som den har i sin början. Av den enkla anledningen att man har befunnit sig i början av sin text under en längre tid, och bränt ut sig där.

När jag började plugga klassisk sång, tillbringade jag många timmar med att nöta in en sång eller en aria. Jag satsade allt på den första delen av sången, för precis som med en ny text är det den som sätter tonen och ger första intrycket. Slutet och mitten av sången blev aldrig lika genomarbetad som början, och det märkte en av mina sångpedagoger. Hon gav mig rådet att helt enkelt börja träna från slutet och arbeta mig mot början. På så sätt använde jag mig av energin som man oftast har i början när man gör något, när man är som starkast och mest fräsch i både kropp och hjärna, på de delar som fått minst uppmärksamhet. 

Så jag har applicerat detta på mitt skrivande. Jag hoppar rakt in i nästa del som ska skrivas och undviker att göra det jag oftast vill göra, nämligen läsa manuset från början, fastna någonstans, peta och ha mig, och när jag väl kommer till stället där jag skulle ha jobbat är jag redan trött.

På återseende!

Leave a comment

E-postadressen publiceras inte.