Vad händer med manuset när jag väl får det?

För dig som vill veta hur det går till när du lämnar ifrån dig ditt manus, publicerar jag en ungefärlig arbetsbeskrivning.

Arbetet som lektör

Det börjar med att en förfrågan kommer in via mail. Författaren berättar om sitt manus, hur många ord det innehåller, vilken genre, samt om den vill att jag ska titta på något särskilt. Sen kommer vi överens om ett datum för start, och ett slutdatum då jag förbinder mig att mejla lektörsutlåtandet, samt en kopia av manuset med kommentarer. Kunden mejlar manuset så att jag har det en dag innan jag börjar läsa.

Manusläsning 1 gör jag på surfplattan. Till hands har jag en anteckningsbok där jag skriver ner alla spontana intryck jag får. Dessa tidiga anteckningar är viktiga, för ofta hänger de med mot slutet.

Manusläsning 2 gör jag på datorn vid skrivbordet. Här sjunker jag in i texten än mer, tankarna efter den första läsningen har hunnit lägga sig och jag har fått nya insikter om berättelsen. Nu kommenterar jag i marginalen av manuset. Det kan bli ganska många kommentarer. Ibland ställer jag frågor. Då vet författaren att något är oklart och kan behöva förtydligas.

Hur utformar jag lektörsutlåtandet för just detta manus? Vad lägger jag krutet på den här gången?

Jag skriver rubriker och börjar med det jag tycker är viktigast för just detta manus. Medan jag skriver utlåtandet behöver jag ibland gå in och läsa vissa avsnitt en tredje gång, som en försäkring om att jag har uppfattat rätt.

Ofta finns det sånt som kommer igen i manus efter manus. Vanligt är att författaren kan behöva hjälp med pratiga eller krångliga dialoger, ett rörigt berättarperspektiv eller tempus som skiftar fram och tillbaka. Det är också rätt vanligt att man är övertydlig och redovisar varje händelse eller karaktär, vilket lämnar lite för läsaren att själv klura ut eller tolka. Det är vanligt att det finns brister med gestaltningen. Då ger jag förslag på hur författaren kan välja att gestalta karaktärerna, genom handlingar och repliker exempelvis, istället för att endast beskriva dem. Show don´t tell helt enkelt.

Drivkrafter saknas ibland, eller är väldigt svaga. Då ger jag förslag på hur man kan skapa djupa drivkrafter som får igång berättelsen och gör den mer spännande. Det här hänger ihop med konflikter, saknas konflikter blir det inte intressant för läsaren. Ibland händer det att författare har skrivit flera sidoberättelser, som leder till att huvudberättelsen spretar. Eller att man har för många karaktärer och att ingen blir riktigt djup. Eller att man lägger ner stor vikt vid oviktiga karaktärer, istället för att fördjupa de viktigaste karaktärerna. Då kanske jag föreslår att man slår ihop några karaktärer och kapar några sidoberättelser.

Jag ställer många frågor om storyn

Jag är bra på att ställa frågor om berättelsen, inte för att ifrågasätta den, utan för att ge författaren idéer och insikter om sin story. Sen är jag rätt bra på att ge exempel på hur jag menar, något som är mycket uppskattat bland dem jag har jobbat med.

Läsarens perspektiv

Jag jobbar alltid med läsarens perspektiv i fokus. Det är viktigt att inte tappa läsaren, man behöver ge tillräckligt med information (inte för mycket, inte för lite), för att den ska hänga med och tycka det är spännande.

Avslut

Jag avslutar alltid utlåtandet med en handlingsplan där jag sammanfattar allt jag har varit inne och petat på. Författaren har möjlighet att komma med frågor efteråt, om någonting är oklart.

Vill du veta mer om hur jag jobbar eller undrar något, mejla mig på: info(at)pmwilson.se

Här kan du läsa mer om tjänsten.

Leave a comment

E-postadressen publiceras inte.