Då förstod han

Jag ser & hör berättelser överallt. De kan komma till mig hur som helst och när som helst. Ofta då jag är minst beredd på det.

Jag tror att berättelserna finns inom oss och runt omkring oss hela tiden. När jag hämtar mitt barn på förskolan och förskolläraren berättar om hur dagen har varit: En berättelse. När jag kommer hem och berättar för min sambo vad som har hänt på jobbet: En berättelse. När en av mina söner kommer hem från kalaset, och med stora ögon berättar vad de har gjort: En berättelse.

En stor del av vår kommunikation består av berättelser. Alla kanske inte tänker på det. Jag tänker på det hela tiden.

Ibland använder jag mig av verkliga händelser när jag försöker lära mina barn något. Det är som om berättelsen har en högre status, berättas den på ett spännande sätt, än vad jag som mamma har. Jag kan ju lätt uppfattas som gnällig och tjatig istället :). Då når informationen inte fram.

Som när ena sonen alltid stoppade leksaker i munnen. Jag försökte få honom att sluta, men han förstod inte, han var för liten. Men när han blev äldre och började förstå mer, berättade jag om min vän. True story.

Vi kan kalla henne Mia.

En dag åt Mia godis samtidigt som hon pratade i telefon. Då fastnade godisbiten i luftstrupen. Hon försökte få den att lossna genom att dricka en massa vatten. Tvingade sig själv att hosta våldsamt. Började desperat slå på sin hals. Den lossnade inte. Sen började hon springa runt i rummet, samtidigt som hon fäktade med armarna.

Hennes barn var alldeles för små för att göra något, de kunde bara se på när Mia fick allt mindre luft. Då sprang Mia in till grannen. Det var grannfrun som öppnade. Men istället för att hjälpa, fick hon också panik och började skrika. Mia började bli blå i ansiktet. Då kom grannens man som snabbt insåg vad som höll på att hända. Han slog henne hårt över ryggen. Godisbiten lossnade.

Mia berättade efteråt att hon hade ont i ryggen i flera dagar. Men det hade räddat hennes liv.

Min son lyssnade uppmärksamt på den här berättelsen. Jag kunde se i hans ansikte hur djupt berättelsen gick in, och hur han där och då drog lärdomar av den.

Efter det behövde vi aldrig mer oroa oss för att han skulle stoppa något i munnen.

Tell it with a story.

 

 

 

 

(Visited 40 times, 1 visits today)
Please follow and like us:

2 thoughts on “Då förstod han

  • 10 maj, 2017 at 16:50
    Permalink

    Smart sätt att förmana, precis som vuxna gjorde för gammalt när kvällarna ägnades åt historieberättande i både underhållande- och uppfostrande syfte.
    Min vän jobbar på polisen, hon berättar för sina barn om gubbar på nätet o.s.v. och får väldigt mycket gehör just för att det är historier snarare än direkt riktade förmaningar.

    Reply
    • 11 maj, 2017 at 15:57
      Permalink

      Ja det är faktiskt ett fantastiskt sätt att få barnen att lyssna och lära, sen behöver inte berättelserna vara helt sanna heller ☺ de lyssnar även till en påhittad berättelse har jag upptäckt.

      Reply

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Enjoy this blog? Please spread the word :)