Skriver du med ljud? Musik? Eller måste det vara helt tyst?

Hur gör du när du skriver? Är det tyst runt omkring dig? Musik? Barnljud/gråt/gnäll? En byggarbetsplats utanför ditt fönster? Det har jag haft, det var inte så farligt faktiskt.

Jag har alltid älskat tystnaden, för då hör jag mina tankar bäst. Jag blir lätt stressad av många ljud som hörs samtidigt. Så i tystnaden försöker jag skriva. För det är ju bäst för mig.

silêncio

Och så fastnar jag. I tystnaden börjar jag istället leta efter ljud. Plötsligt finns det för mycket tystnad, för mycket rum för mina tankar. En kran som läcker på övervåningen? Ljud från rören i badrummet? En plastpåse från mataffären som jag slarvigt lagt undan (inte som min sambo som viker påsarna tills de blir cirka 10*10 cm). Nu hörs det när påsen vecklar ut sig. Kanske faller påsen ner i golvet när den vecklat ut sig helt? Vänta. Det kanske inte är påsen som hörs. Spoooky. read more

Please follow and like us:

Snöflingemetoden – en metod för att skriva manus

Snöflingemetoden använde jag när jag började skriva mitt manus. Den kanske låter lite krånglig och lång, men väl värd att ge en chans!

När jag för många år sedan började skriva lät jag orden komma ut som de ville. Jag hade ingen plan för det jag skrev, visste inte hur jag skulle börja berättelsen, utveckla den eller hur den skulle avslutas. Fritt skrivande när lusten föll sig in. Därför blev det ingen roman eller novell. Det jag hade lyckats krafsa ner kunde jag inte identifiera. Var det en scen jag beskrivit? En scen i början, i mitten eller mot slutet?

Av en slump hörde jag talas om Snöflingemetoden ( Snowflake Method) som författaren Randy Ingermansson har skapat. Snöflingemetoden är för mig en slags plan för romanen/novellen där man steg efter steg gräver sig närmare in i karaktärerna och storyn. Man börjar enkelt med en mening och bygger sedan ut meningen till ett stycke och sen till en sida. På så sätt fördjupas storyn och man får mer kunskap om vad det är man skriver. read more

Please follow and like us:

Hade det inte varit för sommaren hade manuset varit färdigt.

Ärligt talat, hade det inte varit för sommaren! Och för att vi är lediga hela familjen, vi är hela tiden ute på utflykter, vi badar och grillar (jag äter på tok för mycket men är solbränd), vi umgås med vänner och familj. Hade det inte varit för allt detta hade jag varit färdig med mitt manus just nu.

Det är en underlig känsla att förstå att jag snart är klar, för den här omgången då, med manuset som jag började skriva för mer än ett år sen. Det har varit en lång men otroligt lärorik process. Men det ska samtidigt bli skönt att lämna ifrån mig manuset, skicka in den till förlag och hoppas att den blir utgiven. För att få börja på nästa bok… read more

Please follow and like us:

Enjoy this blog? Please spread the word :)